Svar ang pedofiler.
@Sara:
Du har rätt, det luktar tråd lång väg om det här :P
När det gäller fantasier (sexuella eller inte är en bisak) så tycker jag att man har rätt att fantisera om vad man vill, men det är fel att försöka förverkliga dem om det innebär fara för andras liv eller hälsa (fysiskt eller psykiskt). Hur många skulle fortfarande få gå ute och inte vara inlåsta på psyk eller i finkan, om tankar eller fantasier var ett brott?
Och vad gäller bli illamående av att skriva sex och barn i samma mening, så bli inte det. En annan vanligt förekommande lögn i dessa sammanhang är att sexualiteten är något som uppkommer i samband med puberteten. Sanningen är faktiskt att barn har en sexualitet.
Och innan jag blir angripen för att vara pedofil, så låt mig göra en sak JÄVLIGT KLAR. Barns sexualitet och vuxnas sexualitet är väldigt olika. På grund av hysterin i dagsläget så forskas det knappt om det, så det finns inte kunskaper nog för att kunna absolut säga vad som är rätt eller fel, bra eller dåligt.
Så för att vara på den säkra sidan tills vi vet bättre, så ska inte barn och vuxna ha sex ihop, men man ska inte förfasa sig över att barn experimenterar, om grundreglerna för vad som gäller för vuxna följs (alla med på det, d.v.s. inget tvång eller tryck, ordenlig känslomässig bas, att man är försiktig osv). Man kan väldigt lätt göra mycket större skada än ett sexuellt övergrepp om man reagerar fel i en sådan situation.
Ett annat misstag som du gör att du håller vissa personer bortom misstanke. Jag har i mitt liv upprepade gånger kommit i kontakt och lärt känna tjejer som varit sexuellt utnyttjade och blivit våldtagna (till den milda grad att jag tidvis skäms för att jag är man), så även om jag har lärt mig vissa av tecknen, så vet jag att det allra vanligaste tecknet är att ALLT SER NORMALT UT.
Och vad gäller gärningsmän... "Men X skulle aldrig göra något sån't" är den vanligaste anledningen till att en gärningsman undan, och den vanligaste kommentaren när han trillar dit. Hur tror du barnvårdaren på FA's dagis i Jönköping har kommit undan med sitt sjuka beteende i åtminstone 10 år ?
Det är lätt att tro att förövaren vanligtvis är en främling, men statistiken talar sitt tydliga språk:
* Vanligaste förövaren är pappa eller styvpappa, eller någon lika närstående.
* En eller bägge föräldrarna har en psykisk sjukdom.
* En eller bägge föräldrarna har missbruksproblematik (låter fallet Louise bekant?).
* En eller bägge föräldrarna använder våld mot den andra föräldern.
* En eller bägge föräldrarna använder (ickesexuellt) våld mot barn.
* Ickesexuellt våld eskalerar alarmerande ofta i sexuellt våld när det "vanliga våldet" inte längre "biter på ungjäveln."
När det mina personliga erfarenheter i ämnet så har förövaren alltid haft följande kännetecken:
* Nedvärderande attityder gentemot barn och/eller kvinnor.
* "Macho" image.
* Opportunistiskt beteende (d.v.s när ursäkt eller tillfälle ges, play on).
* Skyller alltid på offret.
Sara svarar:
Jo men som sagt tycker alla annourlunda, medans jag tycker det är fel att fantisera om barn kanske någon annan tycker det är rätt.
Tror många skulle få medicin med såna tankar.
Nä , men jag kan inte hjälpa det. För mig ska inte barn tänka på sex förrens dem åtminstonde är 13 år, och då ska dem bara fundera på hur andra personer ser ut, inte hur det är att ha sex. Sedan kan dem börja fundera på det.
Jo jag vet, det är lätt att säga "han skulle aldrig", men faktum att jag hade stor kontroll över personer som var nära min dotter är nog en ganska stor anledning att jag säger precis det där.
Jag har sett om fallet Louies ja. Båda mina föräldarar hade missbrukar problem, vilket jag också haft, men ingen av oss var en pedofil för det. Min mamma använde våld mot både mig och min bror och även min far, men hon var inte pedofil för det. Spelade ingen roll om mammas våld mot mig och min bror inte hjälpte, hon slog bara, försökte aldrig något annat. Dina kännetecken kanske stämmer men inte på precis alla, och jag har inte anklagat dig heller för att vara pedofil. Eftersom jag inte vet om du är det? Så är du det? Men jag måste fråga dig, om någon pedofil skulle vara nära vi säger ditt barn om du nu har några, och om du inte själv är pedofil, skulle du lita på den personen och lämna den ensam med din doter?
Medicin skulle inte hjälpa. Att lära sig att hantera känslor och impulser skulle nog hjälpa alla sexualbrottslingar, både potentiella sådana och verkliga.
Men vet du vad som händer i dagsläget om samhället får för sig att du är pedofil (om du är det eller inte spelar ingen roll)? Ditt liv är förstört. Skulle du söka hjälp om du visste att det är det mest sannolika resultatet (och ja, det är det verkligen)? Trodde inte det.
Och att du inte vill att dina barn ska tänka på den där förhatliga siffran innan dom är 13, så är det lite av en klassiker. Ingen vill att ens egna barns ska ha en sexualitet.
Men även om det är lockande att berätta mina erfarenheter på området (när jag var barn, OBS), så ska jag låta bli, dels därför att du skulle kräkas på mig, men mest för att du skulle skämmas ögonen ur dig för att kräkts på mig när du hör vilket högt pris jag fick betala, redan som barn.
Låt mig summera med att de flesta experter tycker att man ska börja med den undervisningen mellan 5 och 8 års ålder. Och att den ska skötas av kunniga och fördomsfria personer.
Och statistiken jag citerade är inte absolut, men det är de vanligaste kännetecknen för familjer där sexuella övergrepp pågår. Och det finns troligtvis andra riskfaktorer också, som inte blivit upptäckta ännu.
Och vad gäller min personliga erfarenhet, så tror jag att en stor del av problemet bottnar i felaktiga åsikter (såsom att kvinnor o barn är mindre värda) och kapitalt fel hanterande av impulser och känslor.
Och vad gäller frågan om jag är pedofil, så vet jag faktiskt ärligt talat inte. Men oavsett om jag skulle bli på det klara om att jag var det, så skulle det inte ändra mitt beteende mot barnen till den tjejen jag är grymt förälskad i.
Jag skulle aldrig göra något mot dom, inte ens om de själva ville. Jag älskar dem och deras mamma på tok för mycket för det. Och jag skulle med största sannolikhet följa samma princip för barnvakter som alla andra:
§1 Barnen och vi ska känna personen väl.
§2 Barnen och vi, men främst barnen, ska gilla personen.
§3 Barnvakt skall upprätthålla lagen i landet samt i familjen gällande förordningar, och ej tillägga eller ta bort från dem.
§4 Skulle läget i 1 och 2 §§ ändras, så innebär det omedelbart och permanent avvisande.
§5 Vid uppdagande av brott mot barnen, oavsett art, bör förövaren vara någon helt annanstans, lämpligtvis Kuiperbältet.
§6 Skulle Kuiperbältet ej vara disponibelt, duger polisens förvar.
Skulle en pedofil klara 1 till 3 §§ efter att ha "kommit ut", så skulle jag inte se några problem, men beslutet om barnvakt är inte upp till mig ensamt.
Så bekräftades till slut mina misstankar. Pete Nielssen - <em>är<em> - jurist! :-P Jag anade oråd redan när du hasplade ur dig 'modus operandi' på Alex blogg, likaså vid akronymen "GM" för 'gärningsmannen'. Men att beskriva sin barnvakt i <em>paragrafer</em> tar ändå priset! :-D Det krävs en lagvrängare för det; sanna mina ord...
Nicolai de Bauer
@Nicolai:
Ahem... Host... Harkel... Jag hoppas att du vet att det är olagligt att utge sig för att vara advokat (föregivande av ställning som advokat, se BrB 17 kap §15) och mitt alias är inte utbildad jurist.
Nä, för att vara fullständigt allvarlig, så beror det på helt andra saker att jag kan uttrycka mig som jag gör. Dels så hade jag ett hyfsat betyg i Svenska när jag gick ut gymnasiet, har alltid haft lätt att uttrycka mig i skrift, och så lyssnar jag ofta på polisens radio med min scanner. Därav att jag ibland använder GM istället för gärningsman, en av många ovanor man lär sig av att lyssna på lagens långa arm.
Modus operandi (tillvägagångssätt), det beror på att jag läst en massa om sexualitet och sexualbrott, tills ganska nyligen så var jag pedofilhatare. Sedan tog jag mitt förnuft till fånga
(ja, det är i säkert förvar nu :) ).
Och att jag uttryckte mig i paragrafform beror på att jag ville att vad jag sade skulle sjunka in ordentligt, och ett klassiskt knep är att uttrycka sig på ett oväntat sätt.
Men jag kan läsa lagtexter, så jag tror jag har upptäckt missen i lagen om barnpornografi. Ja, en tillräckligt publicitetskåt åklagare skulle nog kunna utnyttja den.
@Sara:
Noterade en miss i den familjära förordningen om upphandling av barnvaktstjänster :P
§4, där skall det stå '1 till 3 §§' i stället för '1 och 2 §§'
Ändringen har trätt i kraft retroaktivt.
du också sötnos :) <3
Sara
Jag ser att du har haft ett liv långt hårdare än någon ska behöva ha. Jag förstår därmed också att du är misstäksam mot allt som ens luktar obehagligt. Lite imponerande att du ens tar diskussionen.
Till att börja med så vill jag korrigera Pete lite, frågan om "hur människor ser ut" tar vi redan på förskolan. Av uppenbara skäl så undgår det inte barnen, och de är nyfikna på det som på det mesta andra de inte förstår men uppelever ligger inom räckhåll för det begripliga.
Sedan vaknar deras sexualitet i olika steg när de är mogna för det. Ämnet bör diskuteras öppet under barnens hela uppväxt och inte på "öronmärkta" timmar i skolan eller pinsamma stunder om "blommor & bin" med mamma eller pappa. Forskare vill att vi ska undervisa om det för att vuxenvärlden är så usla på om att prata om ämnet.
Men vi måste skilja på barnens sexualitet och vår vuxna. Bara för att JAG tycker att de kan vara sexiga så betyder det inte att de tycker det om mig. Så länge vi inte aktivt försöker förhindra barns utveckling så är allt lungt. Men vid tretton är de flesta barn en bit in i puberteten, då är deras intresse för sex stort. Men för den sakens skulle inte på vår vuxna nivå.
Jag tar avstånd emot vuxen-barn-sex. Orsaken är ganska simpel, det är lätt att bli förblindad om man har sin egen njutning i fokus, och att även den med bästa intentioner missar barnens signaler. Barnet fixar sin njutning utan vår hjälp, själva eller med varandra. Vi behöver bara låta bli att hindra dem. :)
Alex Limonovic
Det är inget fel med sexuella fantasier om
barn och inte heller fel att kolla på
barnbilder, nu menar jag inte barnporr utan
vanliga barnmodeller från t.ex ellos-kataloger.
Brukar mest kolla i en barnmodetidning
som heter Ottobre Design, där finns ett stort
utbud på söta fina små flickor.
Även på nätet finns det gott om lagliga
modeller.
Gillar även att kolla på Madicken och dagisbarn.
