Änglamamma till Casandra.

Åttonde luckan: Går till mina vänner. Inte alla vänner, utan er där hemma i Sverige, ni som fortfarande är i skiten. Ni som gjort som jag, fått kämpa, och får kämpa. Ni som lever för drogerna. Jag saknar er och önskar att jag kunde hjälpa er. Flera av er har jag inte hört av på varken msn eller något på flera månader. Vet inte om ni sitter inne eller inte är vid liv. Om ni är på kåken eller behandling, eller ligger ute någonstans i skiten. Vet ingenting.  Men de första jag gör när jag kommer till Sverige det är att ta reda på det! Ska inte låta er ligga och frysa! Aldrig. Ska ta hem er allihop och bädda ner er. Saknar er, och tänk, ni har ställt upp mycket för mig, och jag för er, och såna här tider, blir det jag som ställer upp för er kära vänner!